Foto: Bildbyrån

Sveriges bästa kvinnliga handbollsspelare genom tiderna, tillika den viktigaste, har bestämt sig för att avsluta sin landslagskarriär. Tack för allt Isabelle “Bella” Gulldén!

Sannolikt behöver det svenska landslaget, jag, ni, ja alla egentligen, se framåt efter ett misslyckat Europamästerskap. Men det är i princip omöjligt som handbollsfantast att inte, nostalgiskt, blicka tillbaka på en fantastisk tid för svensk handboll. 

Igår kom beskedet som ingen ens vågat tro på, storstjärnan Bella Gulldén slutar i landslaget. Och det kom plötsligt. Inte plötsligt i den mån att man chockades av stolen av beskedet, men plötsligt i den mån att man hade drygt 15-20 minuter kvar att njuta av en av Sveriges bästa handbollsspelare genom tiderna, alla kategorier, i en landslagströja.

Vi kan börja i den änden. Ett pressmeddelande mitt under match från Handbollslandslagets sida om att den största stjärnan slutar i landslaget om dryga kvarten. Det är lågt. Kanske var det Gulldéns egna beslut, egna önskning, vad vet jag.

Men då tror jag att Gulldén själv och Handbollslandslaget underskattar Isabelle Gulldéns status i svensk handboll. 

För om vi ska lägga korten på bordet, så finns det INGEN viktigare person för svensk damhandboll än Isabelle Gulldén, någonsin. Och vem vet om det någonsin kommer komma någon viktigare. Det Gulldén har gjort, tillsammans med lagkamrater såklart, är att ge folket hopp och medaljer. Hopp om en framtid inom svensk handboll och medaljer i form av EM-silvret 2010 och EM-bronset 2014.

Men framför allt så har Bella Gulldén varit en förebild. Ute i vårt avlånga land frodas tusentals handbollsspelare, pojkar som flickor i småklubbar. Ideellt arbetande tränare har under 12 års tid kunnat peka på en orädd och fullständigt unik mittnia i landslaget och visa att “där pojkar och flickor, där kan ni en dag vara”. 

De unga pojkarna och flickorna har i sin tur kunnat bevaka den orädda och unika mittnian som en förebild, både på och utanför planen, och kunnat uttrycka att: “JAG vill en dag bli som Isabelle Gulldén”. 

Och det ska ni veta, det har man inte varit bortskämd med i handbollssverige. För att dra en parallell till en större sport i landet, fotboll, så kan man jämföra Gulldén med Zlatan Ibrahimovic. I det svenska fotbollslandslaget för herrar, kommer unga spelare upp med Zlatan som idol.

I dagens handbollslandslag för damer, är jag helt övertygad om att svensk handbollsframtid med bland annat Kristin Thorleifsdottir, Emma Lindqvist, Nina Dano i spetsen, har haft Isabelle Gulldén som idol. Och de har nu också fått ta del av hennes magiska blick för spelet på nära håll. De har fått bevaka hennes ödmjukhet och prestigelöshet utanför planen.

För det är väl egentligen precis det som Gulldén sticker ut med. Hennes sätt att se spelet som ingen annan. Hur hon redan sett sin mittsexa innan någon annan, tittar till höger, gör en rörelse mot höger, men passar till vänster. Sedan har Isabelle Gulldén axlat en stjärnstatus som få andra. Hon är inte den typiska ledaren, hon är inte den typiska stjärnan överhuvudtaget, förutom på planen. Utanför planen verkar det som att hon är respekterad för sitt lugn och sin ödmjukhet, trots att hon är en av världens bästa handbollsspelare under 2010-talet. 

Gå gärna in och lyssna på Isabelle Gulldéns sommarprat från 2019 förresten, för i det sommarpratet blir hon inte bara en förebild för handbollsdamer- och herrar, utan även för varenda idrottande flicka/kvinna i denna värld. 

Nu har du inte fått ta något guld med landslaget Bella, men du är GULD värd för svensk handbollshistoria och svensk handbollsframtid.

Tack till dig, den störste!