Sverige ska ingå i Europamästerskapet med en starkare trupp än för två år sedan. Till EM 2022 har nu Sverige ett helt annat läge än inför EM 2020, och den svenska handbollspubliken bör kunna förvänta sig en semifinalplats. Förvänta alltså, inte kräva.

November har bjudit på ett par soliga och höstdagar hittills och visst hoppas vi på ännu fler. I november kommer nämligen Damlandslaget tampas mot Europa-toppen i EM. Det blågula landslaget ställs mot relativt tufft motstånd i gruppspelet där Serbien, Slovenien och Danmark väntar. De sistnämnda är utan tvekan den tuffaste motståndaren av dessa. Det är nämligen så att Danmark och Sverige tillhör toppen av favoriterna till att vinna EM, enligt experter och spelbolag. Sverige står i åtta gånger pengarna för att vinna EM hos vissa spelbolag, vilket är en bra siffra. Endast Danmark, Nederländerna, Frankrike och toppfavoriterna Norge står före.

Truppen

Så vad har egentligen hänt under dessa två år? Inför EM 2020 låg Sverige i 26 gånger fläsket för att gå hela vägen i mästerskapet, något av en omöjlighet (nästan). Det kändes åtminstone som så. Tomas Axnér hade varit på jobbet i bara sex månader, under en jobbig pandemitid, där Henrik Signells sista tid som förbundskapten inte slutade med ett OS i Tokyo utan snarare med ett abrupt slut under sommaren.

Truppen till EM 2020 är på ganska många sätt lik den trupp som Axnér ställer på benen idag. Truppen hade dock en ganska stor och ”ensam” världsstjärna i Isabelle Gulldén, som i förlängningen skulle klargöra att detta var hennes sista mästerskap. Idag har Sverige en världsstjärna i Jamina Roberts, som är omringad av fler lysande stjärnor än tidigare.

Upplevelsen är att den bredd som Sverige visar är väldigt, väldigt bra. Bland målvakter finns en väldigt stark trio i Jessica Ryde, Evelina Eriksson och Johanna Bundsen, och frågan är om Sverige haft en så jämn målvaktstrio någonsin. Fördel Bundsen med sina fenomenala utkast. Mittsexorna håller högsta världsklass, Blohm framåt och Lagerquist bakåt. Clara Monti Danielsson är dessutom ett bra komplement. Vänstersexan Elin Hansson är ensam på sin position, men vad gör det när effektiviteten i landslaget är skyhög. På högersex kontrar Nathalie Hagman in bollar och sätter straffar för att gå mot mål 700 i landslagströjan. Mittniorna Jenny Carlson, Emma Lindqvist och Carin Strömberg håller hög nivå och Daniela de Jong lämnas hemma, vilket vittnar om en god bredd även där.

Det är möjligt att det är lite tveksamheter kring högerniorna. Sara Johansson är uppskriven som högersexa och har fått se Nina Dano och Nina Koppang roffa åt sig de två platserna på högersex. Den förstnämnda har fått spela mest under genrepen och gjort det på Dano-vis: bländande ibland och tveksamt ibland. En sak är dock säker, denna unga duo (22 respektive 20 år), är Sveriges framtid på högernio. Frågan är dock om inte Tomas Axnér kommer säkra upp en aning ibland, och spela högerhänta Emma Lindqvist till höger, som så många gånger förr.

Har jag glömt någon position? Visst ja, vänsterniorna, fyra till antalet. Här finns lagets motor och lagkapten Jamina Roberts såklart. Den viktigaste spelaren i truppen, om Sverige ska gå långt. Bakom henne finns garanten Melissa Petrén, Kristin ”andrafas” Thorleifsdottir och förbundskaptenens dotter Tyra Axnér. De svenska förbundskaptenerna har kunnat kosta på sig att ha rollspelare i detta lag, med Thorleifsdottir som en väldigt bra försvarsspelare och i halvkontringar mot ett oorganiserat försvar. Tyra Axnér besitter ett makalöst upphopp och skott, vilket gör henne till ett stort hot mot lägre stående försvar. Vänsternio-positionen är den mest spännande, och kanske den ”viktigaste” sett till potentiella matchbilder.

Truppen är stark, lägg därtill att duon Axnér och Wiberg har lagt tid på att utveckla spelarnas fysik i respektive klubblag. De har valt att lita på sin idé och därmed ställt krav på spelarna, utan att förlita sig på klubblagstränarna till vardags. Ett tydligt ledarskap, som kräver sina insatser.

Förväntningen

Det ska inte finnas KRAV på Sverige, men det bör finnas förväntningar. Sverige är kanske ett par år från att vara som bäst. Siktet är inställt på OS 2024. Idag är ett decimerat Norge starkare och Frankrike likaså. Per Johanssons Nederländerna siktar högt utan Tess Wester mellan stolparna. Men visst borde Sverige vara med och utmana om guldet, åtminstone topp fyra och semifinal.

Allt kommer (förmodligen) att ställas på sin spets mot Danmark i den sista gruppomgången på tisdag. Mycket talar för svensk seger mot Serbien innan en tuffare drabbning väntar mot Slovenien. Men om man får tro på magkänsla och expertis så blir det Danmark-Sverige i en ren gruppfinal tisdagen den 8 november. Den matchen blir avgörande för de fortsatta förväntningarna på Sverige. Full pott i gruppspelet innebär ett massivt steg mot semifinal, där allt kan hända. En förlust i gruppspelet innebär en större press på resultat i huvudrundan, där Norge lär vänta exempelvis.

Strunt samma. Det ska spelas EM-handboll i november månad, och det ska göra det med ett slagkraftigt svenskt landslag. Ett landslag som kräver förväntningar på sig, men som i samma stund inte förväntar sig krav. Låt Sverige ligga och skvalpa som ”underdogs”, så ska vi nog kunna få se ett svenskt landslag i semifinalspel den 18 november.


Aalborg - Szeged
RK Zagreb - Barcelona